För ett år sedan var jag i Sthlm och såg ”Hamlet” på Dramaten, hade ingen blogg då, så jag tänkte recensera den nu istället =P. Den inleddes med att en kvinna stod ensam framme på scenen , ungefär i samma ställning som Jesus på korset .I taket hängde det en rad med Danska flaggor och i bakgrunden var det fullt med soffor där det satt personer som var alldeles stilla och så till det magiska, en helt underbar låt (Japan av Cocorosie) börjar helt plötsligt att spelas och kvinnan börjar röra sig lite stelt till musiken . Sedan flöt föreställningen på med underbart agerande från de flesta skådespelare, Stina Ekblad passar mkt bättre på scen än i film, och tvärtom med Rebecka Hemse (men hennes tolkning av den ångestfyllda Ofelia är ändå klockren ) Men hela pjäsen var nästan super hela tiden! Agerandet, scenografin, intrigen, regin, ljuset: ++++++. Staffan V Holm har verkligen lyckats fånga Hamlets originalberättelse och gjort om den till en nutidsdröm skulle jag nästan vilja kalla den för. Tror att den fortfarande spelas, och jag rekommenderar den varmt. Har funderat på att åka och se ”Petra Von kants bittra tårar” på Stadsteatern i sommar och min kompis som ger mig (snälla) pikar om att jag är så ”kulturig” tyckte detta var lite roligt. Hon menade på att det inte är så vanligt att vilja åka på teater i min ålder. Men , det tror jag inte stämmer, och det skulle väll isådanafall inte göra något. Man ska göra det man själv känner för att göra, inte falla för grupptrycket! Men det är klart allting kostar ju. Och jag påstår inte att inte jag heller gör detta,eller att jag är perfekt ( hur är man då förresten!?) tror att det är något som är vanligt hos människor .Jag är förövrigt också den ända under 40 som är besöksvän på Röda Korset där jag bor , så vid varje möte så sitter jag och en grupp äldre damer och diskuterar om besöken hos (oftast) ännu äldre damer och herrar (förtydligande: vi diskuterar inte OM personerna ifråga, men om uppdraget att vara besökare) , men jag tycker att det är roligt och lärorikt. Jag tror mkt på möten, att unga och gamla, invandrare och de som bott i landet ett längre tag , troende inom olika religioner m.m möts , för att skapa mindre motstånd och mer förståelse. Jag har alltid på ett eller annat sätt varit lite så att jag ”brutit mot strömmen” ,gått min egen väg , antagligen ansetts lite konstig, en av anledningarna till att jag bävar inför att helt och fullt leva öppet som queer i samhället , det känns som om det bara blir för mkt att redan vara ”underlig” till att detta ytterligare ska späs på med det faktum att jag ej är heterosexuell… Då och då (egentligen lite för ofta ) drabbas jag av ”normsmittan” och klär mig som de flesta (inget fel med att klä sig så, men egentligen eftersträvar jag själv att inte enbart följa modet) (min stil kan annars beskrivas som en aning originell . ) och säger inte vad jag egentligen tycker . Men, jag jobbar med att bota denna smitta , och önskar så att jag och andra inte skulle låta oss smittas av det det där viruset ”NORMALT”.
